tankar.
Han var min att älska
våra hjärtan fann varann.
Han fick mig att känna
mig trygg i hans famn.
Han var den enda för mig
men det tog för hastigt slut.
Jag var vilse i dimman
och hittar inte ut.
Skam och ånger
sköljer igenom min kropp,
mitt hjärta brister
den säger snart stopp.
För att jag vill leva
som förut,
hålla om dig i min famn,
och att vi kan
älska med varann.
Om du var min igen.
Tårarna faller nu
du har gjort mitt hjärta illa och sårat.
Du gick utan ett ord,
något du innan aldrig vågat.
Är det här slutet nu
eller finns det något kvar?
Jag försöker vara omtänksam
men då gör du narr, eller så får jag inget svar.
Varför blir det så,
att vi plågar varandra såhär.
Stannar du kvar,
för att du är alldeles för kär?
Låter du mig hållas,
i tron att allt ska bli bra?
Det ordnar sig men du glömmer aldrig
hur illa jag gjorde dig med det jag sa.
Jag sårar och jag slår dig
när du inte låter mig vara, du gråter.
Men hur illa det än blir,
tittar du på mig, gråter och förlåter.
Just nu så känns
mitt hjärta helt svart,
för jag vet att du aldrig
kommer bli min skatt.
och varje gång
jag tänker på dig,
så fäller jag en tår.
Men du kommer alltid
att finnas inom mig,
vart jag än går.
